Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,366. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Elaf Eustreptospondylus („vireb gudiko blegik“, tefü binod bäkaboma fösila rigik) äbinon dinosaur famüla: Megalosauridae, älifölo dü zänoda-Yurat (Callovian: bü yels 164,7-161,2-balions) in Sulüda-Linglän, ven Yurop äbinon sökod nisulas (sekü kontinänamuf ettimik, kel älöpükon melanivodi ed äkodon tuvatami topädas lövik). Cedoy, das el Eustreptospondylus ärivon lunoti metas 5-7 e geiloti metas 2; älabon bo vetoti milgramas 200-250. Äbinon mitifidaf, telfutaf ed älabon göbi stifik; cedoy, das äyagon dinosauras grupa: Sauropoda, soäs el Stegosaurus. Äbinon limaf patedik grupa: Theropoda, labü pödalims nämik, stan löik, e föfalims smalik.
El Eustreptospondylus päbepenon primo fa Sir Richard Owen ün 1841 as bid nulik ela Megalosaurus („M. cuvieri“). Fösil fa om pägeböl, se topäd di Oxford in Linglän, poso päperon, ab bepenam onik, leigodü fösils nulikum, jonon, das äduton lü bid: Eustreptospondylus oxoniensis. El Eustreptospondylus, bü dönubepenam hiela Walker ün 1964, pigivülon bide: Streptospondylus cuvieri. Ün 2000, hiel Rauhut äjonom, das te difs smalik pö hipabom distükons eli Eustreptospondylus se el Magnosaurus: limaf votik famüla Megalosauridea. Sekü atos, ämobom ün 2003, das bofikafs sötons dutön lü el genus ot (ön jenet kelik el Eustreptospondylus oxoniensis pavotanemonöv as el Magnosaurus oxoniensis).
El Eustreptospondylus äkompenon pö näijenot kilid sökoda: Walking with Dinosaurs (Golön ko Dinosaurs) ela BBC, tiädü „Cruel Sea“ (Mel kruälik). (Yeged lölik)
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
Kötetavan famik: ‚Joseph Lister‛ (1827-1921) pävokom seimna ün neit fa man vemo liegik. Atan ägetedom ko seifs e plons mödiks sanani ün slip balid omik petupöli:
„Ag! o ‚doctor‛! senob obi so lejekiko badiko, kredob, das deadob.“
Sanan ävestigom malädani, e pos vestig äsagom nenmiseriko: „Elautol-li ya tästumi olik?“
„No!“ malädan ägespikom äpaelikölo. „Cedol-li üfo, das ...“
„Lio notaran olik panemom-li?“
„Söl X binon notaran obik, ab, o ‚professor‛ gudikün obik!...“
„Büedolöd vokön omi!“
„Lebegolöd ole, o ‚professor‛! binob nog so yunik.“
„Büedolöd kömön omi, ed i fati olik e sonis bofik olik!“
„Mutob-li täno deadön jenöfiko?“
„Nö! ab no vilob binön viktim balik, kel peramenom fa ol aneito se bed okik demü nos.“