Wiki Baike:Bybrunnen


Kontakta Wikipedia
Frågor

Bildfrågor ·Faktafrågor ·Fikarummet · Persondatafrågor ·Vanliga frågor ·Wikidatafrågor ·Wiki Baikefrågor ·Översättningsfrågor

Kontakt

Anmäl ett fel ·Bybrunnen ·Faddrar ·IRC ·Kontakt ·Pressfrågor ·Wiki Baike i media ·Wikiträffar

      Genväg WP:BB
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Baike: Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Baike: Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Baike: Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Baike: Bybrunnen/Arkiv

Snart Nu kan man läsa tidningar från 1924 hemifrånredigera

Kungliga bibliotekets dagstidningstjänst Svenska dagstidningar är för tillfället nedstängd eftersom som man migrerar till ett nytt gränssnitt. Planen är det nya gränssnittet ska öppnas den 22 februari. Då kommer även KB ändra gränsen för när material är så gammalt att det kan läsas hemifrån från 115 år till 100 år. Det innebär att man den 22 februari kommer kunna läsa tidningar från den 22 februari 1924 och tidigare varefter gränsen flyttas fram en dag i taget. Vi får således hela 1910-talet och lite till på ett bräde.

Mer finns att läsa här: https://www.kb.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2024-02-15-kbs-tidningstjanst-blir-annu-battre.html

KB har digitaliserat allt fram till 1906 vilket tidigare gränsen för fritt material. För tiden därefter finns bara ett litet urval som dock brukar vara några av de mer efterfrågade tidningarna. KB har vidare sett till att ytterligare några tidningar digitaliserats 1907-1925 inför lanseringen. De tidningar som kommer finnas för tiden 1910-1925 kommer i huvudsak vara:

  • Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Stockholms-Tidningen (den sista bara till 1915)
  • Göteborgstidningarna Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, Göteborgs-Posten och Göteborgs Aftonblad
  • Malmötidningarna Arbetet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten
  • Några tidningar från andra delar av landet såsom Västerbottenskuriren, Smålandsposten, Kalmar, Jämtlandsposten, Trelleborgstidningen och Provinstidningen Dalsland

En del av innehållet finns tillgängligt på en betasajt innan lanseringen, dock med den gamla läsgränsen 1909. Väsk 16 februari 2024 kl. 13.12 (CET)Svara

Fantastiskt, heja KB! jssfrk (d|b) 17 februari 2024 kl. 12.47 (CET)Svara
Väldigt bra! / Lucie Manette (Diskussion) 17 februari 2024 kl. 13.46 (CET)Svara
Även om det är fritt att söka har jag för mig att man måste betala för att kunna läsa artiklar eller förstora originaltext. Om man vill använda som källa är det viktigt att man får med hela sammanhanget och inte bara ordets förekomst. För ibland har betydelsen av ord förändrats med åren och det kan ha använts för att beskriva något annat än det man vill styrka. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.05 (CET)Svara
Hemifrån, menar jag. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.08 (CET)Svara
Nej, det gäller bara nyare material. Sedan har jag ju konstaterat att inläsningen av frakturstil fungerar ganska dåligt vilket gör sökning i äldre tidningar lite svår. Men det är ju fortfarande en utmärkt tillgång.FBQ (diskussion) 17 februari 2024 kl. 17.08 (CET)Svara
Jag kan ha blandat ihop den med något snarlikt tidningsarkiv. Kyllo (diskussion) 17 mars 2024 kl. 13.21 (CET)Svara
Nu är nya versionen live på https://tidningar.kb.se/ , en dag tidigare än planerat. Som så ofta med nya versioner finns det saker lagts till och tagits bort, vilket gör att det finns både bra och sämre saker med den nya versionen.
För den som bekymrar sig om det så har den nya versionen nya URL:er för allt innehåll. De nya URL:erna innehåller inte längre utgivningsdatum utan består istället av en slumpvis kombination av siffror och bokstäver som betecknar varje tidningsnummer. Man verkar ha sett till att gamla länkar fortsatt ska fungera genom att de hänvisar till de nya URL:erna. Länkar till låst material ledde tidigare till en sida med rikare kontext, nu får man bara en sida med tidningens titel och utgivningsdatum samt info om att innehållet är upphovsskyddat.
Utöver de tidningar som jag listade tidigare kan man för perioden 1910-1925 även läsa: Söderhamns Tidning, Sölvesborgs-Tidningen, Göteborgs Dagblad (1918-1923), Dalpilen, Arbetaren (från 1922), Signalen, Reformatorn, Hvar 8 Dag, Tidning för Idrott (till 1919), Östgöta-Posten (till 1917), Strix (till 1915), Svensk skyttetidskrift (till 1914) och Efteråt (till 1922) samt ytterligare några tidskrifter.
När jag provar olika gamla länkar märker jag dock att Norrskensflamman helt saknas i den nya versionen. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt. Väsk 21 februari 2024 kl. 12.06 (CET)Svara

Det här öppnar för nya typer av projekt, när vi försöker kartlägga vad som hände år för år. 1906 är ganska avlägset, och hoppet fram till 1924 är betydande. Mellan dessa årtal ligger hela första världskriget och decennier av emigration, arbetskonflikter, demokratiskt genombrott, tekniska genombrott för bil, flyg, radio, grammofon. Men är vi verkligen framme vid 1924? När jag söker på allmänna ord som "fartyg" så visar tidslinjen många fler träffar per år fram till 1906 och mycket färre träffar för senare år. Lyckas Wikipedia göra tidslinjen lika synlig? Vi har en artikel om varje årtal, t.ex. 1911, men vi har ingen översikt som visar tidslinjer och trender. En del sådana verktyg finns väl, baserade på Wikidata, men det är inte lätt att hitta dem. --LA2 (diskussion) 25 februari 2024 kl. 17.47 (CET)Svara

Skillnaden i träffar på ord beror som känt på att det finns mycket mindre digitaliserat för senare år, 4 733 nummer för 1924 mot 51 843 nummer för 1906. KB har uttryckt att det varit svårt att få till externa medel för digitalisering för material som bara kan läsas från ett fåtal bibliotek, så man får ju hoppas att de stiftelser som finansierade den tidigare digitaliseringen tycker den framflyttade gränsen gör att tillräcklig nytta uppnås för att motivera digitalisering.
Ett problem är att antalet sidor per år ökar ganska ordentligt ju längre in på 1900-talet man kommer. Den nya gränssnittet kan inte längre visa totalt antal sidor per år, men en sökningen på ordet "och" ger träffar på 228 911 sidor för 1906 mot 2 053 450 sidor för 2014. Det blir rimligen dyrare att digitalisera allt ju närmare nutid man kommer. Om man undantar Stockholmstidningarna som bekostade sina egna digitaliseringar så kostade de två projekt varigenom man digitaliserade det mesta från innan 1906 sammanlagt 55 miljoner kronor (10 miljoner från jubileumsfonden för att digitalisera några tidningar 1645-1895, 45 miljoner från Arcadia för att digitalisera återstoden fram till 1906). Kostnaden för att digitalisera återstoden 1907-2013 uppskattas dock vara drygt en miljard. Jag befarar således att vi inte kan ta för givet att projektet med att digitalisera allt kommer tuffa på.
Med detta sagt så gjordes mycket av vinsten för den som vill utforska en tidslinje redan för tio år sedan när Svenskan digitaliserades i sin helhet och gjordes tillgänglig för tidningens prenumeranter, vilket gjorde att vi fick en hel tidslinje som täckte mycket av det som hände i Sverige från 1884 och kunde läsas till en hyfsad kostnad. Därmed var redan "stommen" satt. Följande digitaliseringar har ofta varit ovärderliga på sina sätt, men det som saknas blir gradvis mer nischat och/eller lokalt och för den som vill sätta igång att skriva allmänt hållna retroaktiva krönikor av typen 1927 i Sverige eller en:February 1924 finns redan mer än tillräckligt att sätta tänderna i. Väsk 26 februari 2024 kl. 16.35 (CET)Svara
De 45 miljoner kronorna tycks ha räckt till att digitalisera 4,5 miljoner tidningssidor och de återstående 125 miljoner tidningssidorna skulle kosta "en dryg miljard" (kanske 1,25 miljarder?). Det tycks som om KB kalkylerar med 10 kronor per tidningssida. Samtidigt digitaliserar KB böcker på beställning (E-books on demand, EOD) för 100 kronor per bok + 3 kronor per sida (det var åtminstone priset för några år sedan). Om nu Wikimedia Sverige hade 100.000 kronor att lägga på digitalisering, vilka 10.000 tidningssidor eller 30.000 boksidor vore då mest nyttigt för rörelsen att få digitaliserade? Tidigare i år digitaliserade jag 4180 sidor av Pontus Wikners skrifter och jag gissar att de inte står speciellt högt på önskelistan. Kanske slängde jag därigenom 12.000 kronor i sjön? Vad borde jag ha digitaliserat i stället? Någon mer årgång av "Vem är det"? --LA2 (diskussion) 28 februari 2024 kl. 02.35 (CET)Svara
Såg ditt inlägg ett tag efter att du skrivit, men glömde att svara. Tja, Vem är det vore nog användbart. Vem är det är ju förvisso ett verk som ganska ofta går att hitta på struntsummor på loppisar, men samtidigt är det ju svårt att hitta just enskilda årgångar eller kanske att ha hyllutrymme för sådana om man behöver dem sällan, så det vore ju onekligen en tillgång. Samtidigt har du ju ganska många årgångar nu. Jag tänker ju annars att svåråtkomliga och eftertraktade böcker är sådant som vore mer värt att ladda upp - visst, de är dyrare och svårare att komma över, men samtidigt blir ju arbetskostnaden densamma och den måste ju ändå vara den stora delen. Tänkte först att jag skulle föreslå herdaminnen men såg nu att litteraturbanken verkar ha laddat upp de flesta äldre fria herdaminnena. Svenska gods och gårdar är ju annars ett sådant verk som många är intresserade av. Egentligen är det ju dock sådant som kanske inte direkt är lämpligt för wikipedia, en hel del av uppgifterna är ju sådana att de kanske inte uppnår relevanskriterierna. Annat snarlikt är ju Porträttgalleri från Östergötland och liknade (just den har du, men flera landskap saknas), även här är det ju dock så att en hel del kanske skulle vara av tveksam relevans för wikipedia, även om en sådan säkert skulle kunna användas för att förbättra många biografier. Det finns ju annars en mängd andra typer av liknade biografiska lexikon som skulle kunna vara nyttiga, både på wikipedia och för andra intresserade. Generellt sett tycker jag väl annars att det nu finns ganska mycket biografiskt material, och sådant som kunde förbättra geografiska artiklar kunde kanske vara mer behövligt. Svenska stadsmonografier är ju en sådan, nu kan de ju möjligen vara problematiska då en del artikelförfattare nog avlidit för mindre än 70 år sedan. Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början är ju ett annat band som nog skulle kunna vara till glädje för att förbättra många artiklar. Det går säkert annars att hitta annat som går att använda Uppfinningarnas bok har jag själv använt för att beskriva utvecklingen inom en del områden, du har ju utgåvan från 1870-talet, men med en nyare utgåva kunde man ju få uppdaterad forskning och utvecklingshistorik som går längre fram i tiden. Jag har en utgåva från runt sekelskiftet som är ganska omfattande, den från början av 1900-talet som är rent svensk är dock en ganska bantad version. Andra kan säkert komma på annat som vore intressant. Men generellt sett tror jag att facklitteratur, med "hårdfakta" är det som är lättast att använda på wikipedia. FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 11.44 (CET)Svara
Pontus Wikners skrifter är måhända inte intressanta för oss när vi skriver ett uppslagsverk men det betyder definitivt inte att pengarna är kastade i sjön. Det finns andra värden än de strikt encyklopediska med digitalisering. Vem är det 1914 eller någon annan av de äldsta årgångarna vore värdefullt att komplettera samlingen med, likson någon från början av 1970-talet. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2024 kl. 02.47 (CET)Svara

Skriva om författareredigera

På onsdag ska jag träffa en grupp glada pensionärer som vill börja skriva på Wikipedia om författare i Västmanland. Vad tror ni om det här upplägget:

Vad mer ska jag tänka på?

Hockew (diskussion) 5 mars 2024 kl. 09.57 (CET)Svara

Låter som ett föredömligt initiativ. Själv brukar jag då och då glömma att lägga till {{STANDARDSORTERING:Efternamn, Förnamn}} när jag skapar biografier. Kategorier ska förstås läggas till efter flytt, alternativt omges med <!-- --> innan flytt, men det har du säkert koll på. Annars tror jag det mesta löser sig. Vill man inte in i wikidata och pilla så kommer det ju ordnas när artiklarna patrulleras. Lycka till! Draken Bowser (diskussion) 8 mars 2024 kl. 13.13 (CET)Svara
Tackar! Andra träffen med gänget idag. Ska bli spännande och se hur många som dyker upp på biblioteket :) Hockew (diskussion) 14 mars 2024 kl. 09.13 (CET)Svara

Utformning av ingressen för Karl XIIredigera

Det pågår en diskussion på Diskussion:Karl XII#Stupad i strid om hur vi bör utforma ingressen för framför allt honom, men även andra krigarkonungar som dött på slagfältet. Det vore bra om fler skulle vilja delta. Märk att detta är en blänkare, någon diskussion bör inte äga rum här! / TernariusDisk 13 mars 2024 kl. 07.42 (CET)Svara

Haha, det här var som att sätta fyr på en hel tändsticksask full med tändstickor. Kul!
Alla som någonsin gjort det vet vad jag menar. FWIlkens (diskussion) 13 mars 2024 kl. 22.07 (CET)Svara
Jag vet inte om jag håller med. Sätta fyr på en ask med tändstickor har jag nog gjort som barn, men jag har vuxit från det både konkret och abstrakt. Jag som lade mig i blev faktiskt positivt överraskad, även om det fanns mycket uppfattningar i ämnet kändes det som diskussionen har hållits saklig. Man kan givetvis hävda att diskussionerna tar fokus från artikelskrivande men ibland behövs diskussioner för att artiklarna skall bli bra.FBQ (diskussion) 14 mars 2024 kl. 16.11 (CET)Svara
Jag håller med dig! Jag menade att själva diskussionen var underhållande för mig (just för att den var saklig och konstruktiv) och uppenbarligen engagerar ämnet. Sedan kan man fundera på varför just detta ämne skapar ett så uppflammande engagemang. Jag har mina funderingar, men det är för en annan dag. FWIlkens (diskussion) 14 mars 2024 kl. 20.46 (CET)Svara
Det är inte omöjligt att också göra intressant; jag har precis slagit vad om att dessa funderingar missar grovt. LittleGun (diskussion) 14 mars 2024 kl. 21.29 (CET)Svara

Hur titulerar man platser med samma namn?redigera

Jag hittade ett par platser i Sydamerika med dåliga robotgenererade namn och jag tänkte ta och flytta de till bättre namn. Det jag undrar är hur jag ska döpa om de. Om man tar exempel från Montenegro (olika betydelser) så finns kommuner som heter Montenegro i både Colombia och Brasilien. Ska jag döpa de till Montenegro, Colombia (Kommun) eller ska jag inkludera departamentet så att det blir Montenegro, Quindio (Kommun)? Om det endast finns ett ställe i landet med det namnet, är det då verkligen növändigt att ha kommun inom parenteser eller kan man skriva då Plats, Colombia? TheodorTheTheo (diskussion) 14 mars 2024 kl. 12.49 (CET)Svara

Ett tips är att kolla Baike: Särskiljning, om du inte redan har gjort det. Jag kan även tipsa om att kika in på Baike: Projekt alla platser-städning, som håller på med städning av just dessa robotartiklar. Men har du tänkt slå ihop orts- och kommunartiklarna? Annars behövs väl både särskiljningen kommun/ort och Colombia/Brasilien? Men om det endast finns en plats med samma namn i ett land räcker det med särskiljningen Montenegro, X-land.
Så här skulle jag ha kallat artiklarna om det ska vara en för orten och en för kommunen:
  • Montenegro (ort, Colombia)
  • Montenegro (kommun, Colombia)
  • Montenegro (ort, Brasilien)
  • Montenegro (kommun, Brasilien)
jssfrk (d|b) 14 mars 2024 kl. 13.56 (CET)Svara

Blockningarredigera

Jag har problem med en ip-adress som är blockerad på Wikipedia. Är det någon här som vet hur det funkar? Hockew (diskussion) 14 mars 2024 kl. 16.13 (CET)Svara

Ip-adresser blockeras aldrig permanentat utan bara en viss tid, är det återkommande klotter blir det ofta en längre blockering. Blockeringen låtar dig ofta logga in och redigera från konton som skapats på en annan ip-adress. Är man på en företag eller tex skola, kommun eller liknade delas ofta ip-adressen av hela verksamheten. Det underlättar om du berättar vilken ip-adress du har problem med.--AleWi (diskussion) 14 mars 2024 kl. 16.32 (CET)Svara
IP 31.13.191.0/24 Hockew (diskussion) 14 mars 2024 kl. 16.39 (CET)Svara
Jag såg du jobbar på bibliotek... därför gjorde jag så du är undantagen ip-blockeringar, för det kan hända nästa gång du redigerar igen, om det eller ett annat ip är blockerat på nytt. Nu skall det inte vara några problem. Mvh Adville (diskussion) 14 mars 2024 kl. 16.44 (CET)Svara
@Hockew Från våra kurser med bibliotekarier för några år sedan finns följande korta bit om blockerad IP nedskrivet, det kanske hjälper lite. Hittar du nånting annat nyttigt på den sidan är det bara att du tar för dig, eller hojta om du har några andra frågor eller funderingar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 mars 2024 kl. 17.09 (CET)Svara
Tack så mycket Adville och Axel! Hockew (diskussion) 15 mars 2024 kl. 08.02 (CET)Svara

Hjälp till att styra Wikimediastiftelsens tekniska arbete under nästa årredigera

Gott folk, Wikimediastiftelsens arbete styrs – övergripande – av en årlig plan. Vi har publicerat utkastet med mål för teknikutvecklingsarbetet nästa verksamhetsår (juli 2024 till och med juni 2025), och skulle uppskatta återkoppling på fem viktiga frågor för att hjälpa till styra vårt arbete nästa år. Dela gärna tankar här, så kan jag koppla vidare med övriga anställda på stiftelsen.

  1. Att vara engagerad i Wikimediaprojekten skall kännas givande. Vi tror också att upplevelsen av att samarbeta över nätet borde vara en stor del av vad som får de som engagerar sig i wikierna att återkomma. Vad krävs för att man skall uppfatta redigerandet som givande, och för att arbeta bättre tillsammans med att bygga trovärdigt informativt innehåll?
  2. Tillförlitligheten i vårt innehåll är del av Wikimediarörelsens bidrag till världen och som drar läsare. Vad kan vi, tekniskt, bygga som hjälper oss att öka mängden tillförlitligt innehåll, inom gemenskapernas kvalitetsramar?
  3. För att förbli relevant i en värld med stora internetplattformar behöver vi att en ny generation läsare känner att vårt innehåll är relevant för dem. Hur kan vi få innehållet att bli enklar att upptäcka och interagera med för läsare och bidragsgivare?
  4. Givet mängden trakasserier och sabotage på internet måste vi se till att gemenskaperna, plattformen och våra system är skyddade. Vi möter också växande juridiska krav, där lagstiftare och internationella överenskommelser formar hur internet fungerar i förhållande till integritet, identitet och informationsdelning. Vilka förbättringar för att hantera trakasserier och sabotage kommer att hjälpa oss att möta de här utmaningarna?
  5. MediaWiki, mjukvaran som i grund och boten gör det möjligt för Wikipedia att fungera, behöver underhåll under det närmaste årtiondet för att kunna hantera skapandet, modererandet, lagrandet, möjligheten att hitta och att ta till sig fritt, flerspråkigt innehåll i stor skala. Vilka beslut och förbättringar för plattformen kan vi göra det här året för att försäkra oss om att MediaWiki-utvecklingen kan fungera över tid?

Vi uppskattar alla svar på de här frågorna (alla fem, några, en – vadhelst ni vill bidra med). Om några veckor kommer vi att dela utkastet till hur vi kommer att mäta om vi lyckas nå de här målen, för att kunna ta emot återkoppling och förslag även på det området. Tack! /Johan (WMF) (diskussion) 15 mars 2024 kl. 02.18 (CET)Svara

På nummer 2 svarar jag Shared Citations. Ainali diskussionbidrag 15 mars 2024 kl. 12.41 (CET)Svara
Tack! Johan (WMF) (diskussion) 15 mars 2024 kl. 13.33 (CET)Svara
@Johan (WMF): Kanske inte direkt svar på ovanstående lite fluffiga frågor, men ändå med lite bäring på punkt 2 lite mer bäring på punkt 5:
  • Se till att Wikmedia-programvaran åter kan stödja skapande och presentation av diagram med en funktion liknande den som stängdes av i april 2023, för nästan ett år sedan!
Instämmer, hoppas detta kan fixas snart /ANHN 22 mars 2024 kl. 08.57 (CET)Svara
  • Se till att tydliggöra vilken ambition som WMF har beträffande nämnda diagramfunktion och kommunicera vilken tidplan som gäller för att åtgärda problemet.
    Den "progress" som beskrivs på den här sidan lämnar en del övrigt att önska. Progressidan borde uppdateras minst en gång i månaden, helst varje vecka om du frågar mig.
    • Phase 1 står som "In progress" med en planerad färdigtidpunkt 31 december 2023, men tittar man i den "tracking task" som länkas, har den stängts som Declined 4 mars 2024.
    • Phase 2 står som "In progress", men utan någon uppskattad färdigtidpunkt. Denna task innehåller inte någon för mig begriplig progressinformation. Har den ersatts?
    • Phase 3, 4, 5 har ingen som helst information om status eller beräknad färdigtid.
Larske (diskussion) 15 mars 2024 kl. 12.48 (CET)Svara
Jag tycker att det här är ett i högsta grad relevant svar, Larske – tack.
Jag har tagit det vidare till de som ansvarar för den här funktionen. Johan (WMF) (diskussion) 15 mars 2024 kl. 13.40 (CET)Svara
@Johan (WMF): På fråga 3, avser "upptäcka" att hitta innehåll inom våra plattformar, eller att hitta hit från andra ställen av internet? Ainali diskussionbidrag 15 mars 2024 kl. 22.35 (CET)Svara
Ainali: Upptäcka som i att hitta hit från andra delar av internet. Johan (WMF) (diskussion) 18 mars 2024 kl. 11.07 (CET)Svara
Hmm. Det är ju svårt. Det jag kan komma att tänka på är att vara noga med att följa vanliga webbstandarder så att sökmaskinerna får det lätt för sig. Och sedan skulle jag tro att det skulle hjälpa att ha en responsiv sajt istället för en för desktop och en för mobil. Mitt förslag är därför att skrota den mobila sajten och satsa energi på att göra ett "skin" som är ordentligt responsivt. Ainali diskussionbidrag 18 mars 2024 kl. 18.49 (CET)Svara
Hurra för en responsiv site som både inbjuder till redigering och gemenskaphetdsdeltagande, och är enkel att redigera från, och bort med mobilvy och app. Såklart en jätteutmaning, men det skulle vara enormt. LittleGun (diskussion) 20 mars 2024 kl. 20.28 (CET)Svara
Punkt 1: Nummer 1 måste vara att hitta gemenskapen och redigeringsförfarandet. Att se den förbi artikeln (hitta diskussionssidor och användarsidor). Jag menar med en dåres envishet att Vector 2022 mer döljer är framhäver jämfört med "gamla vector"
Punkt 2: En lite enklare uppfgift än responsivr skin borde vara att fixa interaktivitet så att det blir enkelt för volontärer i gemenskapen att kurera VisualEditors källskapare.
Punkt 3: Enhetlighet för att skapa dynamiska kartor. Nu är det lite för spretigt (commons data, wikidata, inline tabeller etc.) Dynamiska kartor tror jag "alla" förväntar sig när de ser en kartbild. Att den går att klicka upp och zooma och panorerar i) LittleGun (diskussion) 20 mars 2024 kl. 20.36 (CET)Svara
Fick en fråga i annat forum om min punkt 2 verkligen är kopplad till Johan (WMF):s punkt 2. Och jodå! Så här tänkte jag: "Vad kan vi, tekniskt, bygga som hjälper oss att öka mängden tillförlitligt innehåll, inom gemenskapernas kvalitetsramar?"
Svar: Plattförm för förbättrat källskaparverktyg. Så att källorna enklare blir komplett och korrekt beskrivna. Fast det kanske inte är samma sak som att öka tillförlitligt innehåll. Så punkt 5 kanske passar bättre; underhåll. LittleGun (diskussion) 20 mars 2024 kl. 23.10 (CET)Svara
Tack! Johan (WMF) (diskussion) 22 mars 2024 kl. 01.27 (CET)Svara

Global ban proposal for Slowking4redigera

Hello. This is to notify the community that there is an ongoing global ban proposal for User:Slowking4 who has been active on this wiki. You are invited to participate at m:Requests for comment/Global ban for Slowking4 (2). Thank you. Seawolf35 (diskussion) 15 mars 2024 kl. 05.10 (CET)Svara

Here is his edits on Swedish Wikipedia so users here can look up his edits behavior here. (svarar på engelska nu, vet inte vad praxis är). TJ Lusitanias (diskussion) 15 mars 2024 kl. 06.17 (CET)Svara
"his" should be "this users" since I don't know this users gender. TJ Lusitanias (diskussion) 15 mars 2024 kl. 07.57 (CET)Svara
Osett vad konflikten handlar om, så verkar användarens bidrag behöva lite tillsyn, då bildtexter lagts till av någon som uppenbarligen inte kan svenska. Inte tokigt överallt, men... 213.112.54.246 16 mars 2024 kl. 06.36 (CET)Svara

Om spadarredigera

Finns det bara en sorts spadar? In på Återställ Våtmarker och tyck till om hur deras aktion i Vasaloppets avslutande del bäst beskrivs och vad som är OVIKT. LittleGun (diskussion) 17 mars 2024 kl. 14.20 (CET)Svara

Särskilja med stor bokstavredigera

Štrbské Pleso och Štrbské pleso är två artiklar om olika geografiska saker. De särskiljs på stor bokstav i andra ordet. Väldigt förvirrade, och det borde vara en Grenada som går till artiklar som särskiljs med "(ort)" och "(sjö).

Finns det fler artiklar som särskiljs på liknande sätt? Vet inte hur man gör en sådan sökning. Adville (diskussion) 17 mars 2024 kl. 22.45 (CET)Svara

Det förekommer att personer särskiljs med förnamnsinitialer trots att skrivningen med initialer inte är den gängse för personen i fråga. Har inget exempel på rak arm. 95.193.76.4 18 mars 2024 kl. 07.35 (CET)Svara
Hittade Mildred B. Davis.[1] 95.193.76.4 18 mars 2024 kl. 08.35 (CET)Svara
Tack. Är inte det lite väl... en särskiljning med "skådespelare" resp "författare" hade väl varit bättre, även om det är ett "B" som skiljer dem åt? Adville (diskussion) 18 mars 2024 kl. 09.45 (CET)Svara
Kollade sidor som länkar till de två Mildred-sidorna, och mycket riktigt var en sida fellänkad till den utan "B". Fixade det. Adville (diskussion) 18 mars 2024 kl. 09.56 (CET)Svara
Även 2 "Štrbské Pleso" var fellänkade genom att det stod "Štrbské pleso" på två ställen. Adville (diskussion) 18 mars 2024 kl. 10.04 (CET)Svara
Grensidor har ju, som Maundwiki brukar påpeka, den stora fördelen att det är lättare att undvika felaktiga länkningar. Tostarpadius (diskussion) 18 mars 2024 kl. 16.06 (CET)Svara
Vad gäller namngrensidor finns hur mycket som helst att göra. Stavningar av namnen som Eric eller Erik eller Carl eller Karl utgör ofta särskiljning. Samtidigt så är det ju mycket vanligt att dessa normaliserats, i Ugglan exempelvis moderniserades alla stavningar för att passa samtiden, äldre namn som medeltida brukar även i moderna skrifter moderniseras snarare än skrivas som de gjorde i sin samtid. Tilltalsnamn är en annan, i ugglan finns inte tilltalsnamn angivet och många artiklar har personerna under samtliga förnamn, då kan en annan person fått uppslaget för tilltalsnamnet. Smeknamnsformer av namnet är ju också vanliga som uppslag, men inte nödvändigtvis det som anges i alla källor. Det är bara några av problemen. Grensidor är absolut nödvändiga.--FBQ (diskussion) 19 mars 2024 kl. 11.45 (CET)Svara
Det finns mer än 400 par av personartiklar som liknar "Mildred B. Davis" som nämns ovan, det vill säga en av artiklarna har initial(er), med eller utan punkt, som "mellannamn" medan den andra artikeln har ett namn med exakt samma stavning men utan initial(er).
I Sandlådan finns en tabell med dessa artikelpar om någon vill ta en närmare titt på dem.
Artikelpar där någon av artiklarna är en omdirigering eller har mallen {{namnförgrening}} är exkluderade från tabellen.
-- Larske (diskussion) 19 mars 2024 kl. 13.27 (CET)Svara
Tack @Larske! Ser ur dom jag ska skapa ett till av mina egenprojekt här. Ser ju ut att vara en del att göra här. Fixar det i morgon. Går det att göra en sökning på artiklar med samma artikelnamn, men där enbart stor eller liten bokstav särskiljer dem åt? Mvh Adville (diskussion) 19 mars 2024 kl. 23.08 (CET)Svara
Jag har nu skrivit ett utkast för egenprojekt, Användare:Adville/Projekt Lika men olika, men vill gärna ha input från andra om särskilt en punkt: Skall artiklarna i listan Larske skapade, som är projketets utgångspunkt, flyttas till sidor med särskilning? Se följande exempel: "Peter Abrahamsson" till "Peter Abrahamsson (fotbollsmålvakt)" och "Peter L. Abrahamsson" blir "Peter L. Abrahamsson (Skådespelare)" (då källorna skriver ut "L.")
Kom gärna med input om detta här eller på sidans diskussionssida. Lägg gärna till saker man kan göra i proceduren. Detta är ju bara skapat men inte påbörjat ännu. Som ni ser så ämnar jag göra något med FBQs inlägg med, som gav värdefullt input i problemet. Adville (diskussion) 20 mars 2024 kl. 22.58 (CET)Svara
Finns det inte flera artiklar där initialen används ser jag absolut inget behov av ett ytterligare särskiljningsled. Huvudsaken är att personen finns med på grensidan och att det (i dessa fall) finns en topplänk dit. Finns det en person som bör äga företräde till namnet, vilket torde vara uppenbart i fallen Dan Andersson och Tommy Nilsson, används "olika betydelser" för grensidan. I övriga fall flyttas artikeln. Jag förespråkar grensidor även när det bara finns två personer för att minska risken för fellänkning. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 07.04 (CET)Svara
Tack, @Tostarpadius. Jag lade till det om företräde som första punkt så att det blir rätt där. Håller med dig. Även jag anser att en grensida bör skapas även om det (nu) bara finns 2 personer med samma namn. Det blir lättare i framtiden då när fler personer med det namnet får artiklar (för det får vi räkna med på sikt). Adville (diskussion) 22 mars 2024 kl. 15.10 (CET)Svara
@Adville: Vad jag också ville säga är att "Peter L. Abrahamsson" inte behöver särskiljningen "skådespelare" om det inte finns flera med samma initial inskjuten. Om den behövs skall den står med gemener, utan inledande versal. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 16.35 (CET)Svara
@Tostarpadius, jag skall förfina mina instruktioner. Som jag tolkade det först, som du även ser i nuvarande instruktioner, så trodde jag de lagt till en initial för att särskilja det... Men med denne Peter så använder alla Källor L. I namnet. Då räcker det som särskiljning. Gör källorna inte det utan det är ett "påhitt" av artikelskaparen, då bör särskiljning ske med "(ord)" istället och initialer tas bort. Vi skall ju inte skapa nya namn utan följa deras egna namn användningar. Fixar det. Tack för mer input Adville (diskussion) 22 mars 2024 kl. 17.06 (CET)Svara
Särskilningen ska ju underlätta för våra läsare. Jag tycker det underlättar när samma namn, eller till och med liknande namn, särskiljs med relevansgrunden. Jag förstår inte poängen med att underlåta detta underlättande.
Så att dessa Dan Andersson samtliga får särskiljning:
LittleGun (diskussion) 22 mars 2024 kl. 19.27 (CET)Svara
Jag såg just att det löses skapligt med att sökfunktioen ändå numera. Eftersom den redovisar wikidatabeskrivningen. Det var ju toppen! LittleGun (diskussion) 22 mars 2024 kl. 19.30 (CET)Svara
Ja, tillägg skall bara användas när det är absolut nödvändigt. På grensidan bör alla presenteras. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 21.32 (CET)Svara
Tostarpadius: Jag har ingen förhoppning av svar, men nyfikenheten tvingar mig att fråga. Varför? LittleGun (diskussion) 23 mars 2024 kl. 06.46 (CET)Svara
Visst finns det en fördel med informativa tillägg i artikelnamn jämfört med exempelvis årtal, men om den fördelen skulle vara så stor att den borde införas även när det finns en särskiljande initial kunde vi lika gärna göra det i alla våra artiklar, enligt min mening. Ibland skapas nya sidor på det sättet, men så fort det konstateras att vi inte känner till någon annan relevant person med samma namn flyttas de till huvudordet. Presentationen med levnadsår och huvudsaklig sysselsättning på namngrensidan är däremot viktig, oavsett om det finns tillägg eller ej. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2024 kl. 06.51 (CET)Svara
Det finns fördel, men den ska inte nyttjas... Jag har inget emot att det skulle göras i alla våra biografier. Där är Wikidatas lösning med "beskrivning" perfekt. LittleGun (diskussion) 23 mars 2024 kl. 06.59 (CET)Svara
Jag förstår inte vad som är konstigt. Det skulle finnas vissa fördelar med extremt explicita sidtitlar i stil med "Göteborg (Sveriges andra största stad)", men de är inte tillräckliga för att väga upp otympligheten.
andejons (diskussion) 23 mars 2024 kl. 10.07 (CET)Svara
Ja, det är klart det finns skillnader. Ibland gradskillnader, ibland gap.
Som skillnaden mellan Göteborg och Birmingham jämte Dan Andersson (författare) och Dan I. Andersson (biolog). Eller Astrid Lindgren och Selma Lagerlööf etc. LittleGun (diskussion) 23 mars 2024 kl. 13.21 (CET)Svara
Artikelnamn skall om möjligt vara naturliga att länka till. Att lägga in beskrivningar i dem om det inte är nödvändigt ser jag som helt onaturligt. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2024 kl. 14.18 (CET)Svara
Okej, tack för ett utvecklat svar. Jag ser inte att det är mer onaturligt att artikelnamnet är utvecklat och att det oftare inte är exakt samma text i den böålänkade texten som målartikelns namn.
Det som skiljer är framförallt vad som är "nödvändigt". LittleGun (diskussion) 27 mars 2024 kl. 06.48 (CET)Svara
Till och med för mig kan det vara svårt att hålla reda på hur man skall länka i vissa fall. Hur krångligt är det inte då för ovana användare. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2024 kl. 18.48 (CET)Svara

Bokstäver som slås ihopredigera

Hej! Har under de senaste dagarna märkt att olika bokstavskombinationer slås ihop till andra bokstäver, såväl i visual editor som när man redigerar wikitext. A+a blir å, a+e blir ä, och o+e blir ö. Man kan ju kringgå detta genom att skriva den sista bokstaven två gånger, men jag kan inte komma ihåg att det varit så här tidigare, har jag kommit åt någon inställning (hittar i sådana fall inte vilken)? Eller rör det sig om en uppdatering? Hnuden (diskussion) 18 mars 2024 kl. 10.01 (CET)Svara

Baike: Vanliga_frågor#aa,_ae_&_oe_blir_automatiskt_å,_ä_&_ö_vid_redigering Boivie (diskussion) 18 mars 2024 kl. 10.05 (CET)Svara
Tack för hjälpen! Hnuden (diskussion) 18 mars 2024 kl. 10.19 (CET)Svara
Tusen tack! Smetanakaviar (diskussion) 18 mars 2024 kl. 16.02 (CET)Svara

Diskussion:Mikael Antonssonredigera

Fler användare får gärna titta in på Diskussion:Mikael Antonsson och lägga en synpunkt. Just nu är vi några väletablerade användare som är oense i sakfrågan så välkommet med fler personer som kan ge en objektiv syn på saken. --Fredde 19 mars 2024 kl. 16.56 (CET)Svara

Biografimallarredigera

Själv har jag svårt att se behovet av faktamallar i korta artiklar. Där räcker det enligt min mening gott med en bild om det finns någon. Men den diskussionen vill jag inte ta upp igen. Däremot har jag upptäckt att det skapas specialmallar som på vissa sidor ersätter den generella "Faktamall biografi WD". Det är samtalet kring detta jag anser vara angeläget. Jag har initierat det här och där. Gemenskapen får avgöra om detta inlägg fungerar som en blänkare eller om det blir en samlad diskussion på BB. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 06.58 (CET)Svara

Det kanske blir lite mycket kaka på kaka :/
Det är inte nödvändigt med så många olika mallar, det har du rätt i, men det kan vara trevligt med lite färg bland mallar för olika personer med olika ämbeten. Till exempel har vi mallen "kunglighet" med lavendelfärg. Det här ligger såklart i betraktarens öga och något vi får fortsätta att diskutera. En övergång till "Faktamall biografi WD" kommer dock att respekteras från min sida och jag hjälper gärna till att byta dessa Atippa1 (diskussion) 22 mars 2024 kl. 07.05 (CET)Svara
På enwp finns en mall för religiösa byggnader som ändrar färg när man uppger trossamfund och/eller inriktning. Det kanska hade varit ett alternativ för våra många olika personmallar. Atippa1 (diskussion) 22 mars 2024 kl. 07.10 (CET)Svara
För mig är byte av färg 1990-tal på internet. Då hade jag själv en sådan funktion på min dåvarande hemsida som gick att ändra efter kyrkoårets färger. Visst kan det vara roligt, men tillför det något mervärde i informationshänseende? Underlättar det för läsaren? Underlättar det för oss användare? Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 07.14 (CET)Svara
Absolut, det har knappt något mervärde i informationshänseende för det stora flertalet. Att inkludera färgkodning i artiklar kan dock vara till stor nytta för personer med NPF-diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) såsom autism, ADHD och dyslexi. Dessa grupper kan ha olika sensoriska preferenser, och användningen av färg kan här hjälpa till att organisera, processa och strukturera information i hjärnan.
För personer med visuella överkänsligheter kan den enhetliga färgkoden ge en visuell ledtråd som underlättar förståelse. Det kan också hjälpa till att skapa tydlighet i artikeln. Färgkodning i artiklar kan därför vara en anpassning som gör informationen mer tillgänglig och användbar för personer med NPF-diagnoser. Det är också en aspekt som kan beaktas vid utformning av mallar. Atippa1 (diskussion) 22 mars 2024 kl. 07.27 (CET)Svara
Om det bara är färgen som ändras ser jag inte något så stort värde att det nödvändigtvis uppvägs av en större underhållsbörda. Men en faktamall för präster torde kunna importera uppgifter om religiöst samfund utan att det normalt ger problem, medan detta endast är rimligt för en mindre andel av alla adliga, så om de använder olika urval av data kan vinsten bli större.
andejons (diskussion) 22 mars 2024 kl. 08.03 (CET)Svara
Fast kan det verkligen underlätta? Då måste ju färgkoden förklaras någonstans. Jag kan förstå tanken i en tabell, med en tydlig färgkodöversättning, men jag tycker oftast det blir kladdigt. Jag brukar kalla det enhörningsspya, och det är absolut inte fördelaktigt för de med sämre syn. Men då finns det åtminstone samlat, så att skillnaden är tydliggjord.
Att ha en färg i en artikel för att det är en präst, en annan färg i en annan artikel för att det är en biskop, en tredje färg för att det är en pingisspelare etc. Det måste man då memorera för att ha nytta av. Vilken färg den biograferade får som är relevant som femkampare, militär och präst kan vi såklart diskutera fram. Men inte ökar det tydlighet.
Jag föredrar enhetligt utseende.
Jag ser det mest som någon sorts "programmeringsglädje" eller en förhoppning att göra fint men missa målet. Jag har själv absolut jobbat så, och ser i stort sett bara misslyckanden.
Inom sport är viss färgkodning i tabeller etablerat, eller fetare streck, för vinst direktuppflyttning/nerlyttning respektive kvalspel. Men det är en ganska ovanlig etablering, och kand undantas. LittleGun (diskussion) 22 mars 2024 kl. 08.06 (CET)Svara
Håller absolut med. När det gäller utseende så borde det vara lättast att ha det som homogent som möjligt (så att t.ex. faktamalls-mallen standard används). Då kan de som är duktiga på färger/layout se till att det ser bra ut. När det gäller innehållet finns det en betydligt större poäng med specialmallar. Då kan mallen välja att visa information som är relevant i sammanhanget och undvika det som inte är relevant. Rent principiellt skulle jag gärna se en utveckling mot ett begränsat antal grundmallar där annat sedan kan stoppas in, typ {{Mall:Faktamall Biografi WD|aktivitet=ishockey,präst}} för en person som är känd både som ishockeyspelare och präst. Överlag skulle mall/modul-området må bra av en uppstramning med krav på t.ex. ordentlig dokumentation så att vi går mot färre, men mer välunderhållna och välfungerande mallar och moduler. Gunnar Larsson (diskussion) 22 mars 2024 kl. 11.25 (CET)Svara

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Här är lite fakta kring användningen av personfaktamallar här i svwp.Jag har gjort en tabell, se nedan, som visar de 90 mallar som ligger i Kategori:Personfaktamallar (med undantag av de 13 "undermallar" som har "/" i namnet). Det kan finnas ytterligare mallar som inte än är kategoriserade som personfaktamallar, jag hittade {{Infobox dartspelare}}, {{Faktamall präst WD}} och {{Faktamall adlig WD}} som jag kategoriserade i samband med att jag gjorde tabellen. Även {{Faktamall rabbin WD}} bör kategoriseras som Personfaktamallar, men den är sedan i november försedd med mallen "Arbete pågår". @Atippa1: är den bortglömd?

Genom att sortera tabellen efter kolumnen Antal artiklar kan man se att det är

Bland de mallar som inte används eller som används av ett mycket litet antal artiklar finns några mallar som är ersatta och några som förefaller vara övergivna experiment och som kanske borde museimärkas. Någon är helt nyskapad.--Larske (diskussion) 22 mars 2024 kl. 10.10 (CET)Svara

Absolut! Det låter som att ni är eniga om att se till att mallarna är enhetliga. Jag kommer därför att börja byta ut dem mot "Faktamall biografi WD" om ingen motsätter sig detta. Mvh Atippa1 (diskussion) 22 mars 2024 kl. 10.38 (CET)Svara
Vilka mallar vill du byta ut, menar du? Ett byte från infobox fotbollsspelare till biografi WD vore en försämring i de allra flesta fall, vågar jag påstå, och jag byter själv ut biografi WD mot sportperson WD så fort jag får tillfälle. De flesta specialmallar finns ju till av en anledning, att de stöder relevanta uppgifter som inte den generella biografimallen stöder. jssfrk (d|b) 22 mars 2024 kl. 13.45 (CET)Svara
Håller med jssfrk. Jag skulle själv byta ut "Faktamall biografi WD" mot "Infobox forskare" för alla forskare om jag bara orkade. Tyvärr är det lätt att stoppa in en WD-mall i minuten eftersom de som gör så oftast inte kontrollerar vad resultatet blir. Plumbum208 (diskussion) 22 mars 2024 kl. 15.51 (CET)Svara
Jag har absolut inget emot genomtänkta lokala specialmallar. Det är de som hämtar information från Wikidata som bör bytas ut mot den enhetliga. Om man på sikt kan utveckla den vidare är det en annan fråga. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 16.27 (CET)Svara
Och jag tycker precis tvärtom, sportperson WD är bättre än biografi WD för idrottare. jssfrk (d|b) 22 mars 2024 kl. 17.08 (CET)Svara
Det kan absolut finnas sådana som är genomtänkta och genomarbetade, men de jag tagit upp (adlig och präst) eller för den delen rabbin som nämns ovan är det inte. Därför är jag tacksam om Atippa1 byter ut dem. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 17.25 (CET)Svara
@Tostarpadius: Det där med "de som hämtar information från Wikidata" är ett märkligt kriterium. På vilket sätt skulle datakällan vara avgörande för hur enhetliga olika faktarutor ser ut i svwp-artiklarna? Det finns en del snickarglädje med grälla färger och liknande som kanske skulle behöva rensas bort från en del personfaktamallar, men det gäller väl även mallar som inte alls har Wikidata som källa för informationen.
I svwp finns det mallar som i varierande grad hämtar sin information från Wikidata:
  • De flesta personfaktamallar hämtar inga uppgifter från Wikidata, {{Infobox politiker}} är ett exempel
  • Några personfaktamallar hämtar enstaka uppgifter från Wikidata, {{Infobox dartspelare}} är ett exempel
  • Andra personfaktamallar hämtar vissa uppgifter från Wikidata, {{Infobox konstnär}} är ett exempel
  • Andra personfaktamallar hämtar det mesta, men inte allt från Wikidata, {{Faktamall biografi WD}} är ett exempel
  • Någon personfaktamall, {{Sportperson WD}}, hämtar alla uppgifter (tror jag) från Wikidata
  • En generell mall, {{Databox}}, hämtar också alla uppgifter från Wikidata.
Så vilken eller vilka av dessa grupper innehåller de mallar som du menar när du skriver "de som hämtar information från Wikidata"?
Kriteriet borde vara "de som inte är genomtänkta och genomarbetade" om du frågar mig. Och de bör väl i första hand "tänkas igenom" innan de eventuellt ersätts av någon annan mall. Jag håller med dig om att en del personfaktamallar känns lite "onödiga", speciellt om de endast används för någon enstaka artikel, som {{Faktaruta egyptisk dignitär}} som efter sju år endast används i en artikel, men det har inget att göra med om den hämtar eller inte hämtar information från Wikidata.
--- Larske (diskussion) 22 mars 2024 kl. 17.42 (CET)Svara
Jag instämmer i att formuleringen var misslyckad. De som inte hämtar information från Wikidata brukar vara genomtänkta och genomarbetade eftersom de har fler år på nacken. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2024 kl. 19.26 (CET)Svara
Jag upplever problemet vara att Wikidata är svåranvänt, svårt att anpassa, ger många resultat på engelska och saknar möjligheten att kommunicera / vara pedagogisk genom färgsättning mm.(*) Detta kan säkert lösas genom bättre dokumentation, fler smarta stöd för användning/anpassning av WD-mallen, samt en riktad insats för att översätta ett antal instanser till svenska.

Ett större problem är i så fall glädjen i att pilla med en mall. För visst är det roligt? Hur möter man den utmaningen? WP är ju ett rolighetsdrivet projekt!

(*) = Färgsättning i mallar är absolut av värde. För vissa grupper finns det vedertagen symbolik där färgen kan kommunicera. I andra sammanhang handlar det om att av pedagogiska skäl lyfta fram eller tona ned en sektion. Detta innebär ett redaktörskap, som säkert många är obekväma med då informationen ska vara fri och flöda, men icke destomindre har det stor betydelse. OJH (diskussion) 27 mars 2024 kl. 10.27 (CET)Svara

Vecka 13 går i gultredigera

Det finns många wikipedia-artiklar som saknas eller behöver förbättras. Så här i påsktid kör vi en Påskgul vecka och skriver om allt som är gult eller har ordet gul på valfritt språk i titeln.Välkomna att förbättra eller tipsa i Tipshörnan. Eller både och....// Nalle&Lisa (diskussion) 24 mars 2024 kl. 14.17 (CET)Svara

Svensk-somalisk, svensk-kurd etcredigera

Jag ser detta mer och mer i våra artiklar. Det handlar då om personer som är födda i Sverige, men har föräldrar som kommer från andra länder (tex Faysa Idle) och det anges nästan alltid så när de gäller rappare. Är detta OK att vi skriver så eller håller vi på att smygetnicera personer i Wikipedia? Yger (diskussion) 25 mars 2024 kl. 15.49 (CET)Svara

Håller med om att vi bör vara konsekventa. Det är ju svårt att ange någons etnicitet (eftersom det är subjektivt), så det rimliga är väl att utgå från nationalitet, även om det kanske ibland kan vara svårt att ta reda på. Om någon är född och verkar i Sverige är det väl lämpligt att kort och gott skriva "X är en svensk...". Smetanakaviar (diskussion) 25 mars 2024 kl. 16.18 (CET)Svara
Håller med om att vi ska skriva "X är en svensk..." om hen är svensk, oavsett föräldrarnas ursprung eller den egna födelseorten. Chandra Varena (diskussion) 25 mars 2024 kl. 16.28 (CET)Svara
Jag håller med om att det är rimligt, men då bör vi också hantera exempelvis svenskamerikaner på samma sätt. Jag minns en gång jag kallade en målare som var född i Sverige men verksam i Venedig för "italiensk konstnär". Genast ändrades det med redigeringskommentaren: "han var svensk". Även om vi inte har med det i ingressen kan det i många (men långt ifrån alla) fall finnas skäl att nämna något om ursprunget i brödtexten. Vi får inte heller ha total beröringsångest när det gäller etnicitet. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2024 kl. 16.45 (CET)Svara
Konstnären var Johan Richter. Hur skall vi behandla exempelvis honom och hans bror Christian, som var verksam i London hela sitt vuxna liv så vitt jag förstår? Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2024 kl. 16.48 (CET)Svara
I brödtexten går det att skriva nyanserat, medan en etikett i första meningen är en katergorisering som vi bör undvika. När det gäller etnicitet så brukar vi, som jag förstår det, utgå från hur personen själv öppet identifierar sig. Den som är född i Somalia elelr har somaliska föräldrar är inte "somalier" om hen inte själv presenterar sig som somalier. Chandra Varena (diskussion) 25 mars 2024 kl. 16.51 (CET)Svara
Det blir knivigt hur vi ska beskriva t.ex. samer. Ska de beskrivas som samer eller ska de beskrivas som svenskar utifrån nationalitet? FWIlkens (diskussion) 25 mars 2024 kl. 17.27 (CET)Svara
Den varianten har jag inte sett som en del av detta nya "mode". Yger (diskussion) 25 mars 2024 kl. 17.36 (CET)Svara
Utifrån nationalitet är väl svenska samer svenskar, det vill säga har ett svenskt pass? Möjligen kommer de snart få samisk text i passen, men det ändrar ju inte nationaliteten. Eller har jag missat något?
Och jag tycker inte heller vi ska rota i etniciteten för ingressens skull. Det ska framgå på ett nyanserat eller tydligt sätt i sekundärkällor, och är starkt kopplat till identifikation. Bäst gör det sig i brödtexten i de fall det ens är relevant eller av "vikt". LittleGun (diskussion) 25 mars 2024 kl. 19.07 (CET)Svara
1.Cuz borde vi kunna göra bättre. Han har skrivit en hyllningslåt till Somalier och svenskar med somalisk bakggrund. Det är ju lätt att lägga till i brödtxten så får han bakggrund sammanhang. LittleGun (diskussion) 25 mars 2024 kl. 19.15 (CET)Svara
Även Faysa ser jag som en person där det somaliska skall lyftas fram, då hon själv ser det som en del av hennes identitet. Hon är född i Sverige, men var hennes föräldrar svenska medborgare? Dvs föddes hon som svensk medborgare eller somalisk? Att födas i ett land gör en inte automatisk till medborgare i det landet. Nea föddes i Sydafrika, av svenska föräldrar, och jag hade en kompis när jag var ung som blev föddes i Sverige, men blev svensk medborgare först när han fick inkallelse till danska värnplikten... När den egna identiteten i sina föräldrars hemland själv lyfts upp i källor av personen, eller genom låttexter som ovan, då bör vi med ta med det. Gör det inte det så räcker det att nämna att föräldrarna kom från det eller det landet. Adville (diskussion) 25 mars 2024 kl. 20.07 (CET)Svara
Jag är nog inne på att man i första hand utgår från medborgarskapet. I andra hand vad personen själv definierar dig som (utifrån källor). Födelseort har jag nog använt ibland för att definiera "dubbel" nationalitet. Men det blir ju också knasigt när jag tänker efter. Egentligen borde man kanske inte blanda nationalitet och etnicitet alls. Med undantag då för den egna definitionen som Adville skriver ovan.NnieAndersson (diskussion) 25 mars 2024 kl. 21.06 (CET)Svara
Kanske skall precisera lite: om en person som är född katolik eller muslim är helt oväsentligt i de flesta artiklar, det är nationaliteten som är viktig... men om personen blir en kardinal, eller relevant pga den är imam då plötsligt så är religionen det viktiga. Sedan finns det gråzoner här med, då vissa personer som är relevanta av en annan anledning samtidigt gör reklam för sin religion, aom Tom Cruse som exempel. Här måste vi som gemenskap ha en fingertoppskänsla för när religionen blir viktig (eller här ursprunget). Vi kan ha regler, men måste kunna ha undantag (källor, alltid, så klart) Adville (diskussion) 25 mars 2024 kl. 21.55 (CET)Svara
Dessutom menar jag att det ibland finns andra av andra definitioner. När jag nu skriver om svenska regementschefer definierar jag en sådan som en militär inom svenska försvaret, även om de ibland tjänstgjort i andra militärer. Om man tjänstgjort några år vid Royal suedois tycker jag inte att det är skäl att klassa personen även som fransk militär. Om man däremot är född i Mecklenburg och tjänstgjort en betydande del av livet i olika tyska arméer är nog tysk-svensk militär lämpligt. En balttysk militär som eftef 1710 gått i rysk tjänsk har jag beskrivit som svensk-rysk. Nu är väl tjänsten i militären i det här fallet identiskt med att vara undersåte. FBQ (diskussion) 26 mars 2024 kl. 07.36 (CET)Svara
Det går ju egentligen att röra till det där med etnicitet hur mycket som helst. Jag är född i Sverige men mina föräldrar är födda i Finland. Jag räknar mig dock inte som sverigefinsk, inte heller är jag någon tvättäkta finlandssvensk, snarare sverigefinlandssvensk. /ℇsquilo 26 mars 2024 kl. 09.59 (CET)Svara
Är du svensk medborgare är du svensk. Wvs (diskussion) 26 mars 2024 kl. 10.44 (CET)Svara
Att säga att svensk är svensk medborgare är ju en enkel grundprincip som kan vara lämplig att utgå ifrån. För historiska personer är ju dock medborgarskap direkt olämpligt. Undersåte kan ju tillämpas men är ju inte alltid heller helt tillämpligt. Dessutom fungerar medborgarskap olika - skall vi alltid ange dubbelt medborgarskap även när personen har ett annat medborgarskap mot sin vilja? Det finns alltid skäl att komplicera i enskilda fall. Det är väl ganska sällan de behövs i inledningen. Men om det exempelvis är centralt personens engagemang som motiverat relevans ser jag det som viktigt att nämna. FBQ (diskussion) 26 mars 2024 kl. 11.09 (CET)Svara
Går det inte att enkelt beskriva, eller saknas källor etc, så får vi låta bli att ha det i inledande meningen. Kanske behövs det inte i artikeln alls eller så får det nyanseras i brodtexten. LittleGun (diskussion) 27 mars 2024 kl. 06.06 (CET)Svara
@FBQ Varför skulle personens vilja vara relevant när det gäller dubbelt medborgarskap men inte enkelt? Man kan ju vara precis lika ovillig till det. Ainali diskussionbidrag 27 mars 2024 kl. 20.31 (CET)Svara
Visst. Men om man har enkelt medborgarskap betyder det normalt att man bor i det landet, möjligen att man är född där, kanske är ens föräldrar därifrån om än mindre sannolikt. Uppenbarligen har man alla fall inte fått något nytt medborgarskap, även om det kanske inte är utifrån en vilja om att få det. Men har man två kan det ju vara så att det ena landet lämnades redan av någon av ens förfäder och endast till en liten del härstammar ifrån, men av olika komplikationer med att avsäga sig det medborgarskapet har det kvar. Det gör det betydligt mindre intressant för karaktäriseringen av personen om än nödvändigtvis inte mer motvilligt buret. FBQ (diskussion) 27 mars 2024 kl. 21.08 (CET)Svara

Borttagna sidorredigera

Hej

Jag är ny på Wikipedia. Jag skapade två sidor. En om Dennis Dworkin en engelsk professor i historia och en om en bok han skrivit. Nu är båda sidorna raderade utan ett spår. Kan någon förklara detta? Bergsgeten (diskussion) 27 mars 2024 kl. 00.25 (CET)Svara

Japp, @Bergsgeten. Inte jag som raderade dem, men sidor som är halvfärdiga, utan källor skrivna som en hyllning "vår tids största tänkare", typ, är inget som vi låter finnas kvar på Wikipedia. Vill du skriva så börja i din sandlåda, skriv färdigt och ange källor som visar personen är relevant och skriv neutralt. Använd även neutrala källor. Adville (diskussion) 27 mars 2024 kl. 00.33 (CET)Svara
Det var relevant och neutral information. Hur lyckades du få det till hyllning? Var finns artikeln nu? Jag sparade inte den. Bergsgeten (diskussion) 27 mars 2024 kl. 00:40 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)Svara
Texten finns nu i Användare:Bergsgeten/Dennis Dworkin. Yger (diskussion) 27 mars 2024 kl. 05.56 (CET)Svara
@Bergsgeten: Nej, en formulering som "en av de mest inflytelserika personerna av vår tids tänkare" är knappast relevant och neutral information. Vem säger att han är en av de mest inflytelserika personerna bland vår tids tänkare? Tycker alla så? Att det inte finns någon enda artikel om honom på Wikipedia tyder kanske på något annat? Läs exempelvis Baike: Neutral synvinkel. Se gärna också Baike: Undvik försåtliga referenser. En grundläggande regel är att våra artiklar skall ha källor. Pappersencyklopedier har redaktionskommiteer bestående av experter, eller med experter knutna till sig, som borgar för att det som står där är sant. Något sådant har ju inte Wikipedia, vår enda möjlighet att försäkra oss om att våra artiklar är korrekta är just att kräva källor. Du kan läsa mer i Baike: Källhänvisningar och Baike: Trovärdiga källor.
Sedan kommer vi till frågan om Dennis Dworkin är relevant. Han är associate professor (ungefär docent) vid ett inte särskilt känt universitet i USA, University of Nevada, Reno (rankas på 139:e platsen i USA, enligt den engelska Wikipediaartikeln). Har du några verifierbara uppgifter som stödjer artiklarnas relevans? (Använd helst inte universitetets egna webbsidor för att bedöma Dworkins relevans, det riskerar att betraktas som reklam). Sådana källor skulle troligen också kunna användas som källor till själva artikeln, så det är inte onödigt arbete att leta upp dem. / TernariusDisk 27 mars 2024 kl. 06.32 (CET)Svara
Jag har inte läst de aktuella artiklarna och har ingen uppfattning om deras relevans eller innehåll. Men jag tycker inte att vi ska snabbradera seriöst syftande sidor utan i stället flytta dem till författarens sandlåda. Och samtidigt skriva en liten förklaring på hens diskussionssida. Det är så nya wikipedianer kan lära sig hur vi arbetar och vilka krav vi ställer. Att bara radera kanske i stället driver bort den som är ny och som vill bidra till uppslagsverket men ännu inte är "inskolad". Chandra Varena (diskussion) 27 mars 2024 kl. 10.27 (CET)Svara
Det låter utmärkt. Jag har inte bråttom. Tacksam om sidorna kan flyttas till min sandlåda så kan jag arbeta med dom tills dom duger. Bergsgeten (diskussion) 27 mars 2024 kl. 13.58 (CET)Svara
Den ena artikeln, den om Dworkin själv, är redan flyttad av Yger till en undersida till din användarsida (Användare:Bergsgeten/Dennis Dworkin), långt före Chandra Varenas uppmaning (se Ygers inlägg från 05.56 ovan). Beträffande hans bok är jag ännu mera tveksam till relevansen än för personarttikeln, är den verkligen så uppmärksammad att den förtjänar en egen artikel, hade det inte räckt med ett omnämnande i personartikeln? Finns det några recensioner som belägger uppmärksamheten? (Alltså inte presentationer av utgivaren, det är självklart de är entusiastiska). Emellertid kan jag flytta över den till en undersida till din användarsida, men det får i så fall vänta tills jag kommer åt min pc igen; jag skriver det här från min mobil, och jag vill helst inte använda den till en så pass komplicerad operation som ett återställande + en flytt. Du har ju i alla fall möjlighet att jobba med personarttikeln så länge. / TernariusDisk 27 mars 2024 kl. 14.35 (CET)Svara
Klena resultat med googlesökning och ingen artikel om denne Dworkin på engelskspråkiga Wikipedia, så bådar inte bra för relevansen utan att ha satt mig in i ämnet. TJ Lusitanias (diskussion) 27 mars 2024 kl. 17.37 (CET)Svara
Relevansen ser jag inga problem med. Han står som författare till åtskilliga böcker som är tillgängliga via mängder av nätbokhandare och uppenbarligen etablerad som forskare. Utformningen av artikelutkastet håller dock inte, och är dessutom en plagierad översättning av texten på universitetets webbplats. Janders (diskussion) 27 mars 2024 kl. 17.57 (CET)Svara
@Bergsgeten: Nu såg jag att användaren Yger redan återställt artikeln "Cultural Marxism in Postwar Britain" och lagt den på Användare:Bergsgeten/Cultural Marxism in Postwar Britain. Åsikterna om personartikelns relevans tycks vara spridda; jag är fortfarande tveksam, men Janders har onekligen en poäng. Det är emellertid uppenbart att du måste skriva om artiklarna ordentligt, så ordentligt att jag inte är säker på att du blivit så mycket hjälpt av tillbakaläggningen av dem. Plagiat ser vi strängt på, se Baike: Plagiat. Inte bara är det skadligt för vår trovärdighet om det skulle komma fram att vi tillhandahåller plagierat material, det är dessutom ofta ett brott mot upphovsrätten i de allra flesta länder – inte minst USA, där den plagierade texten tydligen är hämtad från. Jag förstår att det inte känns trevligt om en kommer hit som alldeles ny bidragsgivare och möts av en så pass massiv kritik som den här, men de här två artiklarna kan vi faktiskt inte föra in i deras nuvarande utseende. / TernariusDisk 27 mars 2024 kl. 18.37 (CET)Svara
@Chandra Varena, du såg min förklaring till användaren. Artiklar helt utan källor, som bland annat innehåller "Dennis Dworkin en av de mest inflytelserika personerna av vår tids tänkare." Då ser det nästan automatöversatt, och dessutom källströmVisst kunde den som raderade ha lämnat en kommentar (vet ej vilken motivering som lämnades vid raderingen), men ser det automatöversatt, källöst och spammigt ut vid den tiden på dygnet är risken stor det åker direkt. Är det sedan en riktig person (som i detta fallet), då kan man gå vidare och förklara, som jag gjorde. (Senaste dagarna har jag raderat många spambotbidrag och blockerat deras konton). Mvh Adville (diskussion) 27 mars 2024 kl. 21.45 (CET)Svara
Jag menar inte att dåliga eller irrelevanta artiklar ska sparas. Bara att man bör kommunicera med skribenten och tro att hen har goda avsikter. Och redigeringskommentaren - om sådan fanns - ses ju inte av den nye användaren när artikeln är raderad. Chandra Varena (diskussion) 27 mars 2024 kl. 22.00 (CET)Svara
Jag vill bara passa på att påpeka att relevansen är klar, enligt det så kallade docent-kriteriet. Om docenter vid mindre svenska universitet och högskolor automatiskt är relevanta så är en associate professor vid USA:s 139:e största högst rankade universitet solklart relevant (USA har alltså nästan 4 000 universitet och högskolor). Draken Bowser (diskussion) 27 mars 2024 kl. 22.40 (CET)Svara
Relevansen för personen är en sak, kvaliteten på ursprungsartikeln var dock av så dålig kvalitet att den texten inte var relevant. Skriv om i sandlådan, vilket användaren förhoppningsvis vågar göra (fråga gärna om hjälp om du fastnar med hur man gör med källor, @Bergsgeten, för du är inte ensam här... särskilt om du är ny o behöver stöd). Sådana här raderade artiklar kan även visa nya sk3ibenter och sådana som tvivlar på Wikipedias kvalitet att vi faktiskt tar den på allvar. Vi ställer krav både på språk och Källor. Adville (diskussion) 27 mars 2024 kl. 23.36 (CET)Svara
Lite vid sidan av - men något jag alltid försöker tänker på i kontakten med nya wikipedianer: Min första större redigering på WP (dec. 2015) blev omedelbart ogjord. Den som gjort detta (@Yger) förklarade sin åtgärd och sin kritik på min diskussionssida. Det fick mig att känna att jag var välkommen i gemenskapen men hade mer att lära. Och jag försökte igen. Om det första jag gjort bara hade raderats utan kommentar hade jag kanske bara blivit besviken och dragit slutsatsen att WP inte var någonting för mig. Chandra Varena (diskussion) 28 mars 2024 kl. 09.17 (CET)Svara

Maskinskruv/bultredigera

Det har skapats en ny artikel Maskinskruv som tagit över platsen som artikeln Bult haft i Wikidata. Ooberoende av nyanserna mellan maskinskriv och bult mot dess engelska motsvarighet så blir den nya kopplingen konstig mot språk som danska och norska som ju använder ordformen bult som motsvarar svenskans bult. Hjälp behövs för att reda ut detta (på artiklarnas diskussionssidor) Yger (diskussion) 27 mars 2024 kl. 19.58 (CET)Svara

Jag har ogjort ändringarna i wikidata, så det nu är som tidigare Yger (diskussion) 28 mars 2024 kl. 07.11 (CET)Svara
Frågan är långtifrån klar. Och med 25-30 besök om dagen vore det mycket dåligt om Bult blir olänkad till Wikidata och andra språkverioner (eller om den skall tas bort/omdirigeras?) Fler röster behövs på Diskussion:bult Yger (diskussion) 28 mars 2024 kl. 10.35 (CET)Svara

Kategori som möjliggör rensning av artiklar flyttade utan omdirigeringar till användarundersidor?redigera

Vi har som bekant som praxis att i vissa fall flytta artiklar som publicerats utan att leva upp till artikelstandarden. Flytten sker då utan omdirigering, dvs att artikeln i samband med flytten raderas från artikelnamnrymden. Detta som ett alternativ till att radera bristande artiklar rakt av.

När jag själv genomför sådana flyttar lägger jag i regel inte in de på min bevakningslista. Jag vet med andra ord inte vad som sker med de här artiklarna efter flytten.

Min erfarenhet är att det inte sällan är till nyregistrerade användare eller oregistrerade användare (IP-nummer) som det är vanligast att den här typen av flyttar sker. Sannolikheten för att de då faktiskt förbättrar artiklarna och sedan publicerar de i artikelnamnrymden är därför kanske inte överdrivet stor.

Vad jag funderar på är om man skulle kunna placera artiklar som flyttas på detta sätt i en särskild kategori, till exempel genom att malla dem med en informativ mall, och sedan rensa dem efter kanske ett halvår eller ett år om någon ytterligare förbättring inte skett som gör de redo att publiceras i artikelnamnrymden.

På så sätt skulle vi slippa ha en massa användarundersidor liggandes till ingen nytta. Å andra sidan är det kanske inte heller ett problem att vi har de här användarundersidorna liggandes obevakade och öppna? I mig skaver det dock litet. / Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 15.40 (CET)Svara

Bra idé med mall inför flytt, som innehåller en sån dold kategori (kategori "artikelutkast i användarasandlåda", kanske). Nackdel att det är lätt för alla att glömma lägga till den.
(Går det at automatisera så att flytt från artikelnamnrymden till användarrymden så finns bocken "skapar kategori 'artikelutkast i användarasandlåda'" förbockad, med möjlighet att bocka bort?) LittleGun (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.42 (CET)Svara
En teknik som finns redan nu är Mall:Bäst före som tillåter att en sida hamnar i en kategori på ett framtida datum. Nirmos (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.51 (CET)Svara
🔥 Top keywords: Portal HuvudsidaDymmelonsdagSpecial:SökTjörnbrokatastrofenAskonsdagenStilla veckanPåskSkärtorsdagenSpecial:Senaste ändringarDuffyPåskkärringYoutubeSverigeHanna FribergSven-Göran ErikssonMattias Johansson (fotbollsspelare född 1992)BaltimoreBlåkullaTrojanska krigetJordstrålningSvenska HockeyliganRobert F. Kennedy Jr.Byte DanceLista över återkommande rollfigurer i SimpsonsEmil ForsbergFacebookLångfredagenSkid Row (amerikansk musikgrupp)Veronika (TV-serie)TiramisuErik GrönwallTom Cruise27 marsStockholmElisabeth SvantessonMarkoolioAvlidna 2024PåskharePåsk i SverigeOpinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2026PåskdagenAlfred NobelSommartidAgatha ChristieRonja Rövardotter (TV-serie, 2024)MemmaOxen (TV-serie)Marie-Louise EkmanMinneapolisBenny FredrikssonTjörnbronDag HammarskjöldRobert OppenheimerEllen KraussJohan Floderus (tjänsteman)Nina PerssonLista över namnsdagar i Sverige i datumordningAndy WarholGreta ThunbergTadzjikistanIkeaLandskap i SverigeFrancis Scott Key Bridge (Baltimore)Lista över svenska idiomatiska uttryckGöteborgDymmelJack NorénFredrik ReinfeldtLista över USA:s delstater och territorierBrahekyrkanRonja rövardotterJosephine ParkCarl XVI GustafJesper BlomqvistSaigaantilopTom SjöstedtPåskaftonMarylandKarl XIV JohanMy RohwedderAvanzaZlatan IbrahimovićUlf GeorgssonRamadanRögle BKKategori:Franska målareAstrid LindgrenHeatGustaf Nilsson (fotbollsspelare född 1997)Daniel KahnemanNorra kronanJackie ArklövSpanienUSABarkley MarathonsForntida EgyptenNatoRobert NobelAlexander L. Kielland (oljeborrplattform)