Djur

Flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda. De utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Djur
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
§ Animalia
AuktorLinné, 1758
Stammar
Se systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes. De måste istället få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.[1]

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner.[2] I dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur utom människan".[3]

Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificeringredigera

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[4]

Flercelliga djurredigera

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematikredigera

Djurriket indelas i stammar:[5]

Artantal i djurrikets stammarredigera

Stammar inom djurriket
Svenskt namnVetenskapligt namnAntal arter i världenAntal arter i Sverige
SvampdjurPorifera&&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130
KammanetCtenophora&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
NässeldjurCnidaria&&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000&&&&&&&&&&&&0182.&&&&&0182
PlacozoerPlacozoa&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
MyxozoerMyxozoa&&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300?
AcoelerAcoelomorpha??
BukhårsdjurGastrotricha&&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
RingbärareCycliophora&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
KäkmaskarGnathostomulida?&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
HjuldjurRotifera&&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
DvärgkäkmaskarMicrognathozoa&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
HakmaskarAcanthocephala&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
PilmaskarChaetognatha&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
PansarmaskarKinorhyncha&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
KorsettdjurLoricifera&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
SnabelsäckmaskarPriapulida&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
RundmaskarNematoda&&&&&&&&&&025000.&&&&&025 000&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000
TagelmaskarNematomorpha&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
LeddjurArthropoda&&&&&&&&01200000.&&&&&01 200 000&&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000
TrögkrypareTardigrada&&&&&&&&&&&&0600.&&&&&0600&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
KlomaskarOnychophora&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
RhombozoerRhombozoa&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080?
StavsimmareOrthonectida&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030?
PlattmaskarPlatyhelminthes&&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000&&&&&&&&&&&&0830.&&&&&0830
BlötdjurMollusca&&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000&&&&&&&&&&&&0570.&&&&&0570
StjärnmaskarSipuncula&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
SlemmaskarNemertea&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
RingmaskarAnnelida&&&&&&&&&&015000.&&&&&015 000&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
SkedmaskarEchiura&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
BägardjurEntoprocta&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
MossdjurBryozoa&&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180
ArmfotingarBrachiopoda&&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0350&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
HästskomaskarPhoronida&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
TagghudingarEchinodermata&&&&&&&&&&&07000.&&&&&07 000&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070
SvalgsträngsdjurHemichordata&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
RyggsträngsdjurChordata&&&&&&&&&&060000.&&&&&060 000&&&&&&&&&&&&0740.&&&&&0740

Referenserredigera

Externa länkarredigera

  • Wikispecies har information om Djur.
  • Wikimedia Commons har media som rör Djur.
  • Wiktionary har ett uppslag om djur.
  • Wikidata har data som rör Djur.
  • Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
🔥 Top keywords: Portal HuvudsidaDymmelonsdagSpecial:SökTjörnbrokatastrofenAskonsdagenStilla veckanPåskSkärtorsdagenSpecial:Senaste ändringarDuffyPåskkärringYoutubeSverigeHanna FribergSven-Göran ErikssonMattias Johansson (fotbollsspelare född 1992)BaltimoreBlåkullaTrojanska krigetJordstrålningSvenska HockeyliganRobert F. Kennedy Jr.Byte DanceLista över återkommande rollfigurer i SimpsonsEmil ForsbergFacebookLångfredagenSkid Row (amerikansk musikgrupp)Veronika (TV-serie)TiramisuErik GrönwallTom Cruise27 marsStockholmElisabeth SvantessonMarkoolioAvlidna 2024PåskharePåsk i SverigeOpinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2026PåskdagenAlfred NobelSommartidAgatha ChristieRonja Rövardotter (TV-serie, 2024)MemmaOxen (TV-serie)Marie-Louise EkmanMinneapolisBenny FredrikssonTjörnbronDag HammarskjöldRobert OppenheimerEllen KraussJohan Floderus (tjänsteman)Nina PerssonLista över namnsdagar i Sverige i datumordningAndy WarholGreta ThunbergTadzjikistanIkeaLandskap i SverigeFrancis Scott Key Bridge (Baltimore)Lista över svenska idiomatiska uttryckGöteborgDymmelJack NorénFredrik ReinfeldtLista över USA:s delstater och territorierBrahekyrkanRonja rövardotterJosephine ParkCarl XVI GustafJesper BlomqvistSaigaantilopTom SjöstedtPåskaftonMarylandKarl XIV JohanMy RohwedderAvanzaZlatan IbrahimovićUlf GeorgssonRamadanRögle BKKategori:Franska målareAstrid LindgrenHeatGustaf Nilsson (fotbollsspelare född 1997)Daniel KahnemanNorra kronanJackie ArklövSpanienUSABarkley MarathonsForntida EgyptenNatoRobert NobelAlexander L. Kielland (oljeborrplattform)